Artikelöversikt

Utfodring och träning

Elektrolyter till häst: när behöver man ge hästen salt?

På sommaren, när det är varmt ute, förlorar hästen en stor mängd salt när den svettas. Det är inte bara hårt tränande hästar som förlorar salt utan varma temperaturer eller en lång ridtur kan orsaka en saltförlust. Men hur mycket elektrolyter behöver en häst? Och på vilket sätt ska man tillföra hästen salt? Vad är elektrolyter? Elektrolyter är mineraler som finns i blodet och andra kroppsvätskor och som bär på en elektrisk laddning. De vanligaste elektrolyterna består av natrium, kalium, kalcium, magnesium och klorid. Dessa tillskott återställer mineralerna och salterna som går förlorade genom svettning, balanserar blodets pH-värde och hjälper till med återuppbyggnaden av skadade vävnader. Många människor får i sig tillräckligt, eller för mycket, salt men för de flesta hästar är det tvärtom. Varma sommardagar förlorar den kroppen en stor mängd salt genom svettning, en häst förlorar inte bara salt utan också kalium, klorid, kalcium och magnesium. Svett innehåller dessutom protein som bildar ett lager på pälsen vid svettning, vilket stimulerar avdunstning. Hos många hästar kan man se det vita skummet vid svettning, orsakat av friktion exempelvis på halsen och mellan benen. Därför svettas en häst Hästar är bra på att hantera värme eftersom de kan svalka av sig genom svettning. Svettning är ett nödvändigt verktyg för att kroppen ska kunna kyla ner sig. Svetten lägger sig som ett fuktigt lager och hjälper på så sätt till att få ner kroppstemperaturen. Om en häst har för lite vätska i kroppen och därför inte kan svettas så kommer den att överhettas. När en häst svettas förlorar den inte bara vätska utan också kroppssalter, elektrolyter. Elektrolyter har en stor påverkan på hästens vätskebalans som i sin tur tillåter hästen att svettas. Genom att dricka vatten fyller man på med vätska, men hur fyller man på salterna? Så här mycket salt förlorar din häst Svettnivå 1: Det är delvis torrt under sadeln och delvis fuktigt. Halsen är lätt fuktig och flankerna är lite mörkare än vanligt. Vätska: 1-4 liter/dag - Salt: 2-7 teskedar Svettnivå 2: Det är fuktigt/blött under sadeln och på halsen. Lite skum under sadeln, där tyglarna ligger mot halsen och mellan bakbenen. Vätska: 4-7 liter/dag - Salt: 7-12 teskedar Svettnivå 3: Under tränset, på halsen och vid flankerna är hästen synbart blöt med fläckar av skum. Vätska: 7-9 liter/dag - Salt:12-16 teskedar Svettnivå 4: Halsen och flankerna är helt blöta. Blöta fläckar över ögonen. Vitt skum mellan bakbenen. Vätska: 9-12 liter/dag - Salt:16-21 teskedar Svettnivå 5: Som nr 4 och det droppar svett från huvudet/ögonen och under magen. Västska: 12-18 liter/dag - Salt: 21-32 teskedar Source: Zeyner et al 2013; Weight losses in exercised horses, a pilot study Hur vet man om hästen har brist på elektrolyter? Om en häst har brist på elektrolyter så kommer den få svårare att ta upp och behålla vätska vilket i sin tur leder till uttorkning. Hudens elasticitet kommer att ändras och hästens uthållighet försämras vilket gör att hästen känns trött och håglös. Vid lätt arbete, i en temperatur om 20 grader, förlorar hästen ca 4 liter vätska och 30 gram salt i timman. Genom att dricka vatten fyller hästen på med vätska men salt behöver fyllas på från annat håll. Grovfoder har ett mycket lågt innehåll av salt. Därför bör man ge hästen ett elektrolyttillskott när hästen svettas oavsett om det är på grund av träning eller en varm temperatur. Vanligt bordssalt tillför endast natrium och klorid men inte alla elektrolyter som går förlorade vid svettning. En saltsten förser också hästen med salt men det har visat sig att det varierar stort hur mycket hästen får i sig. Det är bättre att ge hästen ett elektrolyttillskott, såsom Pavo E'lyte (pellets) eller Pavo E’lyte Liquid (flytande) som inte bara förser hästen med natrium utan med alla kroppssalter som hästen förlorar vid svettning. När ska man ge hästen elektrolyter? Genom att ge hästen elektrolyter innan träning eller tävling förhindrar du att din häst får en eventuell brist. Du behöver inte vara rädd för att överdosera eftersom ett eventuellt överskott kissas ut men var uppmärksam på att en stor, daglig mängd salt kan främja utveckling av magsår eller förvärra befintliga sår. Kom ihåg att alltid ge din häst fri tillgång till rent och friskt vatten! Det extra saltet gör din häst mer törstig och det är viktigt att den kan dricka för att förhindra uttorkning. Tips vid varmt väder Vid riktigt varmt väder så räcker det inte att ge elektrolyter till hästen, här är några tips på fler åtgärder: Anpassa tiderna när hästen är ute Se till att din häst inte är ute i stekande sol under de varmaste timmarna på dygnet. Ta gärna in hästen i ett svalt stall under dagen när det är som varmast. Om det inte är möjligt, se till att hästen har tillräckligt med skugga i hagen. Solskyddsfaktor Hästar och ponnyer med ljusa mular kan lätt bränna sig vilket kan göra väldig ont. Smörj in mulen med massor av solkräm med hög faktor. Stödutfodring Värmen kan göra att gräset blir torrt och gult, näringsvärdet i gräset är då inte särskilt högt och extra hö- eller grovfoderersättning bör ges. Pavo FibreNuggets (gräspellets) eller SpeediBeet (avsockrad betmassa) är bra för att komplettera det torra gräset.. Fri tillgång på vatten En vuxen häst på runt 600 kg kan dricka mellan 40 och 60 liter vatten under en varm dag. Se alltid till att hästen har tillgång till rent och friskt vatten och kom ihåg att skura vattenkaret dagligen eftersom bakterietillväxten är extra stor under varma dagar. Ge inte hästen en för stor mängd med kallt vatten direkt efter ridning, det kan leda till kolik. Ge i stället ljummet vatten och låt den dricka lite i taget. Anpassa ridningen Det är tufft att träna hårt i extrem värme. Försök att rida/träng tidigt på morgonen eller senare på kvällen. Om du ändå måste rida i hetta, se till att hästen får chans att kyla ner sig ordentligt efteråt.

Läs mer 3m

Utfodring och hälsa

EMS hos häst

EMS hos häst är en allvarlig sjukdom som påverkar hästar och ponnyer världen över. Sjukdomen ger en ökad risk för fång, och kan leda till en rad andra hälsoproblem om den inte hanteras korrekt. Lär dig mer om EMS, dess symtom, orsaker, och hur du bäst hanterar tillståndet genom rätt utfodring, motion, och omvårdnad. Vad är EMS? EMS (Ekvint Metabolt Syndrom) är ett tillstånd hos hästar som karaktäriseras av insulinresistens (IR), vilket innebär att hästens celler inte svarar normalt på insulin. Detta leder till höga insulinnivåer i blodet (hyperinsulinemi), vilket kan utlösa fång, en smärtsam inflammation i hovarna som kan vara livshotande. Vanliga symtom En häst som lider av EMS kan visa symptom som bör tas på allvar av hästägaren. Här beskriver vi några vanliga tecken att vara uppmärksam på: Övervikt eller fetma Det mest uppenbara tecknet är att hästen har en ovanlig fettansamling i vissa områden, särskilt runt manken, buken, och över svansroten. Detta kan vara svårt att notera i tidiga skeden, särskilt hos hästar med tjock päls. Fång Hästar med EMS har en förhöjd risk för fång, ett tillstånd där inflammation i hovarna leder till extrem smärta och kan resultera i kronisk hälta. Fång hos häst kan uppstå även utan de vanliga utlösande faktorerna, såsom en stor mängd kraftfoder, som ofta är fallet med foderrelaterad fång. Regionalt fett Utöver generell övervikt, tenderar hästen att utveckla specifika fettansamlingar, ofta runt nacke och manke. Dessa fettdepåer är tecken på en störd metabolisk process. Trögmetabolism Hästen kan tyckas trög eller ha svårt att förlora vikt, även med begränsat kaloriintag och ökad fysisk aktivitet. Detta är ett direkt resultat av insulinresistensen som ligger till grund för syndromet. Skillnad mellan PPID och EMS hos häst Skillnaden mellan PPID och EMS hos häst ligger främst i deras orsaker och hur de påverkar hästen. PPID orsakas av en förändring i hypofysen som leder till en hormonell obalans, medan EMS är kopplat till insulinresistens och onormala insulinnivåer efter måltid, vilket kan resultera i fång. PPID drabbar oftast äldre hästar och presenterar symptom som utebliven pälsfällning och nedsatt prestanda, medan EMS kan ses hos hästar i alla åldrar och ofta är förknippat med övervikt och lokaliserade fettansamlingar. Utfodringstips När det gäller utfodring av en häst med EMS, är målet att minimera riskerna för fång och att hantera insulinresistensen. Detta kräver en noggrant planerad diet: Lågt socker- och stärkelseinnehåll Eftersom EMS-hästar är känsliga för blodsockersvängningar, är det viktigt att undvika foder som snabbt höjer blodsockret. Fokus bör ligga på högkvalitativt grovfoder med ett lågt innehåll av socker och stärkelse. Analyserat grovfoder Att känna till näringsinnehållet i det grovfoder som ges är viktigt för att säkerställa att det är lämpligt för en EMS-häst. Foderanalys kan avslöja innehållet av socker och stärkelse, vilket hjälper till att göra informerade utfodringsbeslut. Specialanpassade foder Pavo erbjuder foder som är utformade speciellt för metaboliskt känsliga hästar. Dessa produkter är låga i socker och stärkelse och berikade med vitaminer och mineraler för att stödja en sund metabolism. Om din häst behöver gå ner i vikt är Pavo InShape ett passande foder som förhindrar muskelförtvning under viktminskning, förser hästen med alla vitaminer och mineraler den behöver samt stöttar viktnedgång. Om din häst är i träning, se till att den får tillräckligt med vitaminer och mineraler, Pavo Vital är ett smakligt tillskott med mycket lågt innehåll av socker och stärkelse som ser till att det dagliga behovet täcks. Mineraler till EMS-häst Att ge mineraler till en EMS-häst är en viktig del av hanteringen och kan hjälpa till att stödja den metaboliska balansen och övergripande hälsan. Dessutom kan tillräckliga nivåer av andra viktiga mineraler och spårämnen bidra till att stärka immunförsvaret, förbättra hovhälsan och stödja optimal funktion av kroppens enzymatiska processer. • Koppar och zink: Dessa mineraler är särskilt viktiga för insulinmetabolismen. En välbalanserad nivå av koppar och zink i dieten kan hjälpa till att stödja kroppens naturliga insulinfunktion. • Magnesium: Det finns tecken på att magnesium kan hjälpa till att förbättra insulinresistensen hos vissa hästar. Att inkludera tillräckliga mängder magnesium i dieten kan vara en del av strategin för att hantera EMS. Vikten av regelbunden motion Regelbunden fysisk aktivitet spelar en central roll i hanteringen av EMS genom att förbättra insulinkänsligheten. Det hjälper hästens celler att svara effektivare på insulin, vilket är nyckeln till att kontrollera blodsockernivåer och minska risken för fång. Dessutom bidrar motion till kaloriförbränning, vilket är viktigt för att hantera övervikt - en vanlig utmaning för EMS-hästar. Att uppnå och bibehålla en hälsosam vikt är kritiskt för att minska trycket på hästens hovar och därmed minska risken för fång. Utöver dessa fysiologiska fördelar kan regelbunden träning också minska stress, vilket bidrar till en bättre allmän hälsa och välbefinnande för hästen. Att anpassa motionens intensitet och varaktighet efter varje enskild hästs kondition och hälsotillstånd är viktigt, särskilt för hästar med EMS som kanske inte är vana vid regelbunden träning. Börja försiktigt och öka gradvis både intensitet och längd på träningspassen, alltid med råd från en veterinär eller en kvalificerad hästtränare för att säkerställa ett tryggt och effektivt program. Så ställs diagnosen EMS Det finns flera metoder för att utvärdera insulinkänsligheten hos hästar, men många av dessa tester är komplexa och mest lämpade för forskningsmiljöer. Den mest grundläggande metoden innebär att mäta de basala nivåerna av glukos och insulin i blodet. Eftersom dessa nivåer kan fluktuera betydligt under dagen, påverkade av faktorer som utfodring och stress, kan denna metod vara osäker och öka risken för att en korrekt diagnos uteblir. För att komma till rätta med detta har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utvecklat ett enklare fälttest, känd som det orala glukostoleranstestet (OGT). I detta test administrerar hästägaren en dos glukossirap direkt i hästens mun för att trigga insulinutsöndring. En veterinär tar sedan blodprov efter en bestämd tid för att mäta nivåerna av glukos och insulin, vilket ger en mer direkt indikation på hästens insulinkänslighet.

Läs mer 3m

Utfodring och hälsa

Giftiga växter för hästar

I vissa betesmarker växer inte bara växter och blommor som är nyttiga för din häst, utan också växter som kan utgöra stora faror. Generellt sett känner hästar mycket väl till vilka växter som är giftiga på grund av deras beska smak, men ibland äter de dem ändå. För närvarande finns det cirka 80 (!) europeiska, giftiga växter för hästar. Dessa kan orsaka olika symtom som kan bli allvarliga om de inte behandlas i tid. Förutom växter finns det även blommor och träd som är giftiga för hästar. Hästar och stånds Stånds är en av de mest kända giftiga växterna för hästar. Den är mycket livskraftig, främst från juni till oktober och gillar lerjord berikad med kväve. Stånds förlorar inte sin toxicitet efter torkning! Det är därför viktigt att också kontrollera ditt hö efter denna ört. När en häst har ätit av Stånds är leverskada ett av de främsta symtomen. Skadan på levern orsakas av alkaloiderna från växten. Apati, depression, aptitlöshet och viktförlust är symtom på förgiftning av stånds. Om en häst får i sig stånds under en längre period kan även små mängder ge stora konsekvenser. Stånds är dödlig när en vuxen häst äter 14 kg färsk, eller 2 kg torr. För en liten ponny gäller 4 kg färsk eller 0,5 kg torr växt. Stånds kännetecknas genom sina gula blommor. Stånds är en vanligt förekommande växt som är giftig för hästar Hästar och fräken Fräken är ett mycket giftigt ogräs för hästar. Den lever på fuktiga platser och blommar under april och maj. De viktiga symtomen på fräkenförgiftning är: ökad irritabilitet, vinglig gång, förlamning av bakdelen, nervositet och att hästen faller omkull. Dessa symtom orsakas av ämnet tiaminas i fräken. Detta ämne bryter ner vitamin B1 i hästens kropp. Fräken är mindre giftig i torkad form än på betet men kan fortfarande orsaka allvarliga skador som torkad så kontrollera ditt hö! Se upp för fräken, både i hagen och i det torkade höet. Alsikeklöver Alsikeklöver finns i många hagar och kan orsaka hästen ökad känslighet för ljus (fotosensibilitet) med hud- och leverskador som följd hos häst. Vid större intag av alsikeklöver kan hästar kan drabbas av allvarligare sjukdomstillstånd med leverskador och dödsfall. Hur vet man om det är alsikeklöver? Flera klöversorter liknar varann med det går att lära sig skillnaden mellan rödklöver och alsikeklöver (och vitklöver). Blomman – Alsikeklöverns blomma är vitrosa. Oftast den är rosa i botten och vit upptill men den kan variera i färg. Rödklöverns blomma är rödrosa och jämnfärgad över hela blomman. Vitklöverns blomma är vit med brun botten. Växtsättet – Vitklöverns blomma växer ensam på en stängel från marken. Alsikeklöver och rödklöver växer mer buskigt, blad och blommor sitter på samma stänglar. Bladen – Rödklöverns blad är mer avlånga medan alsikeklöverns är mer runda. Rödklöverns blad har ofta ett vitt V mitt på bladet. Andra växter som är giftiga för hästar Förutom stånds och fräken finns det betydligt fler växter som är giftiga för hästar och nya växtarter läggs ständigt till på denna lista. Generellt sett kan träd och buskar som förblir gröna på vintern klassificeras som giftiga, men det finns fler. Exempel på växter som är mycket giftiga även i små mängd är buxbom, idegran och lönn. Mindre giftiga, men absolut inte lämpliga för konsumtion av hästar, inkluderar följande växter, träd och blommor: Akacia Ormbunke Azalea Ärtvicker Jätteloka Bok Klematis Blå akleja Smörblomma Älgört Spikklubba Ek Sprängört Gullregn Svinrot Vallmo Murgröna Liguster Påsklilja Rododendron Kärringtand Stormhatt Mjölkört Lupin Liljekonvalj Obs! Detta är inte en komplett lista. Vårt råd är att inte låta din häst äta en växt eller ett träd om du är osäker på. Icke-giftiga växter, träd och blommor Det finns också många växter som många tror är giftiga, men som faktiskt faller under de icke-giftiga växterna. Till exempel platanträd, buddleja, rödplister och lavendel. Det finns också nyttiga och ätbara växter, blommor, träd och örter för hästar. Örter som kan ha en gynnsam effekt på kroppens processer. Några exempel på ätbara växter och örter på betet är: Maskros, Hirs, Vit och Röd Klöver, Kamomill, Prästkrage, Tistel. Det är viktigt att du känner till namnen och utseendet på giftiga växter och träd så att du kan identifiera dem och skydda din häst. Du kan till exempel skapa en affisch med bilder av växterna tillsammans med deras korrekta namn. Nedan finns några bilder på vanliga växt- och trädsorter som är mycket giftiga för hästar. Vanliga symptom hos en häst som ätit giftiga växter Tyvärr är växtförgiftning hos hästar inte helt ovanligt det är inte möjligt att förebygga helt och hållet. Efter förgiftning kan olika symtom uppstå, beroende på mängd och typ av gift. Vanliga symptom hos en häst som ätit giftiga växter brukar vara: magproblem, svullnad, hudirritation, andnöd, darrningar, kolik, överdriven salivering, balansstörningar, förlamning eller död. Vid akut förgiftning reagerar en häst vanligtvis omedelbart efter att ha intagit giftet. Vid kronisk förgiftning ackumuleras giftet i hästens kropp och tecken på sjukdom blir gradvis synliga. Om du ser eller misstänker att din häst har ätit en giftig växt, ring genast veterinären. Det är viktigt för diagnos och behandling att du vet vilken växt, och hur mycket av den, din häst har ätit så att veterinären snabbt börja med rätt behandling. Hur kan du skydda din häst? Det bästa är att inte låta hästen beta på en betesmark där du inte noggrant har kontrollerat om det finns farliga växter för hästar. De flesta giftiga växter smakar beskt och därför äter hästarna inte dem men om det finns för lite gräs i hagen och/eller hästen har för lite grovfoder till sitt förfogande, kan det dock hända att den äter växter som den inte gillar och som kan vara farliga. Dessutom utvecklar vissa växter först en giftig smak när växten är fullvuxen. Många giftiga växter tappar den beska smaken när de torkas. Det innebär att hästen inte alltid känner igen smaken av de giftiga växterna, medan giftets effekt fortfarande kan finnas kvar. Ge inte din häst ett hö/hösilage där vallen inte har kontrollerats för giftiga växter. Köp aldrig hö från en opålitlig källa! Observera också omgivningen runt hagen. Finns det några träd i närheten som du misstänker kan vara giftiga? Kan din häst nå dem? Har du hittat en giftig växt eller blomma i hagen? Ta bort den omedelbart! Se till att du drar upp den ur marken med rot och allt. Glöm inte heller att giftiga växter har olika blomningsperioder och inte alltid stannar på en plats utan ibland också "vandrar" på ängen. En engångskontroll av betet räcker därför inte utan det är kontrollera hagen regelbundet. Om det finns giftiga träd eller buskar nära betet, se till att hästarna inte kan nå dem och att hagen är (delvis) avstängd under den period då de släpper sina löv eller frukt. Tips: Se till att din häst inte äter okända växter när du rider. När hästen är i arbete är den mer distraherad och kan därför välja sin föda mindre selektivt eller instinktivt. Det ökar risken för förgiftning!

Läs mer 4m

Utfodring och hälsa

00:01:58

FeedingAdvice: preparing mash with cold water

Pavo FeedingAdvice: for all your feeding questions. Can mash be prepared with cold water?

Läs mer

Utfodring och hälsa

00:00:48

Sandtest - Så här testar du om det är sand i din hästs träck

Steg 1: Ta en handfull gödsel. Samla upp gödseln från toppen av högen, inte från botten. Steg 2: Lägg gödseln i en handske eller plastpåse. Steg 3: Tillsätt vatten, se till att all gödsel är nedsänkt, och knåda gödseln. Om inte all gödsel är upplöst, tillsätt mer vatten. Steg 4: Häng upp handsken eller påsen så att eventuell sand sjunker till botten. Om du använder en plastpåse ska du se till att ett av hörnen är vänt mot golvet. Steg 5: Efter ca 30 minuter kan du kontrollera om och hur mycket sand som syns. Steg 6: Om du ser sand kan du vara säker på att det finns sand i hästens tarm och det är tillrådligt att utfodra med en sandbehandling som Pavo SandClear. Steg 7: Upprepa detta test under minst 3 dagar i följd för att få ett tillförlitligt resultat. Endast ett bra testresultat är ingen garanti för en sandfri tarm.

Läs mer

Utfodring och hälsa

00:01:13

Pavo SpeediBeet:

Pavo SpeediBeet is a high quality roughage that supports the intestinal health. It is made of desugared flakes of sugar beet pulp and contains no additives, which means no added molasses either. The flakes are subject to a patented cooking process, resulting in a product which can be soaked quickly - 10 minutes - in both hot and cold water. Convenient, handy and healthy for all horses.

Läs mer

Utfodring och hälsa

00:03:52

Teeth of a senior horse

A horses body starts to change after approximately 18 years of age. The digestive system becomes less efficient, nutrients are not as easily digested and absorbed. Also dental problems may arise.Veterinarian Gepco van Bokhorst tells how you can recognize dental problems and what you can do about it. You can’t prevent your horse getting older, but you can determine how he or she is going to age.

Läs mer

Utfodring och hälsa

00:03:31

Recognize the signs of an aging horse

A horses body starts to change after approximately 18 years of age. IJsbrand Muller van Stichting De Paardenkamp talks about the changes and care of a senior horse. You can’t prevent your horse getting older, but you can determine how he or she is going to age.

Läs mer

Välj filter